Månad: januari 2022

Pressmeddelande Älvdalen den 26 oktober 2021

Äntligen – en språkapp på älvdalska!

Från App Store och Google Play butik kan du nu ladda hem den älvdalska appen Wilum og Bellum. Appen är producerad av, för och med barn och unga. 

Under ett och ett halvt års tid har arbetet med appen pågått. Det är det arvsfondsfinansierade projektet Wilum og Bellum som tillsammans med en projektledare på IT-enheten och två ”datanördar” med intresse för älvdalskan har jobbat fram appen. Pandemin har försenat arbetet, men nu är det äntligen dags för lansering.

Leah Backlund kom snart in i appens roliga innehåll. 

Appen är i första hand tänkt som en lek- och lärapp för förskolebarn, men kan självklart användas av alla som vill lära sig älvdalska. I appen finns Memory, matchning ord mot bild och uppläsning av ord på älvdalska. Spelen kan även nås på webben via en länk.

Arvsfondens krav på delaktighet av barn och unga är med råge uppfyllt i det här ”projektet i projektet”: mellanstadiebarn har ritat bilderna och läst in ljuden, förskolebarn har testkört appen och högstadieungdomar har varit med och programmerat den.

”Det här känns så fantastiskt roligt, säger Emil Eriksson som är ungdomssamordnare i projektet. Vi har jobbat intensivt med appen och nu ska vi äntligen få lansera den.”

Jonas Eriksson och Joakim Andersson är ”datanördarna” som ligger bakom allt det tekniska med appen.
”Det här är något av det roligaste jag gjort, säger Jonas, som har jobbat med programmering sedan han slutade skolan. Det känns fint att kunna bidra till att älvdalskan får finnas kvar.”

”Ja, det är bra att kunna erbjuda möjligheter för barn och unga att lära sig språket med hjälp av modern teknik, säger Joakim som är den som gjort jobbet som osynliga strukturella arbetet för appen.  

”Det här är historiskt, säger den lyriska projektledaren för Wilum og Bellum, Ing-Marie Bergman. Vi får känna oss som pionjärer som nu har skapat den första digitala appen på älvdalska.

Vid lanseringen i oktober 2021, medverkade även förskolebarn och pedagoger. 


Kontakt: Ing-Marie Bergman, Projektledare
E-post: 
ing-marie.bergman@alvdalen.se Telefon: 0251-31305, 070-670 54 17

Gunnar Nyström (1939-2021) ar feð dait snoggt ir

Gunnar Nyström har varit en viktig person i tisdagens forskningsseminarier vid Institutionen för nordiska språk i Uppsala. Där började jag själv delta som ny doktorand 1997. Gunnar, som satt med de andra ”lärda”, närmast föredragshållaren, briljerade alltid med sina både djupa och breda kunskaper om mångt och mycket som hade med nordisk språkhistoria att göra. Sina kunskaper och åsikter, hur bestämda de än kunde vara, uttryckte Gunnar ofta lugnt och sansat och med en vänlig min.

2003, när jag ville lära mig mer om älvdalskan, fick jag rådet att ta kontakt med Gunnar. Vi började träffas mer eller mindre regelbundet över en lunch i en restaurang som serverade husmanskost. Detta var början till en lång vänskap och ett långt kollegialt samarbete. Efter några träffar med Gunnar och rustad med åtminstone en liten portion kunskap om älvdalskan åkte jag upp till Älvdalen och bodde i ett utehus hos Greta och Birger, bådadera infödda åsenbor med älvdalska som sitt första och absolut starkaste språk. Detta och framtida besök har tydliggjort för mig hur kraftigt älvdalskan skiljer sig från övriga nordiska språk och hur svårförståelig den är även för folk från grannsocknarna. Samtidigt blev jag varse hur stark älvdalingarnas vilja att bevara älvdalskan var och hur viktigt det var för dem att språket skulle föras över till kommande generationer.

Gunnar föddes i Västerås 1939 och flyttade så småningom till Uppsala för att studera nordiska språk. På 1960-talet bodde han i hos familjen Westling i Kalser (sv. Karlsarvet) i två år. Där fick han vässa öronen och ta fram anteckningsblocket för att göra sina uppteckningar. Gunnar försökte umgås med äldre personer, eftersom dessa hade en stark älvdalska och dessutom talade de den klassiska älvdalskan, d.v.s. den som hade ändrat sig marginellt under århundradena fram till dess och som innehöll älvdalskans egenartiga ordförråd, uttal och grammatisk komplexitet. 

Yair Sapir, Bengt Åkerberg, Gunnar Nyström, Lars Steensland och Östen Dahl

Gunnar brukade berätta om sina intressanta diskussioner de brukade ha på kvällarna i huset i Kalser innan de somnade och skulle stiga upp tidigt till arbetet dagen efter. En del diskussioner han hade i Älvdalen kretsade kring älvdalskan och han var imponerad över en del personers kunskaper, tankar och iakttagelser om älvdalska till trots för att dessa personer aldrig har lärt sig så mycket som ett ord älvdalska i skolan eller följt några studier i grammatik på universitetet.

Gunnar brukade uppteckna varsamt och noggrant många av de berättelser och dialoger han fick höra från personer. Så småningom behärskade Gunnar älvdalskan med sitt unika ordförråd, komplexa uttal och grammatik som var typiska för den så kallade klassiska älvdalskan och lät själv som en älvdaling född på 1880-talet. Senare kunde Gunnar genom sitt arbete som chef för ordboken över Sveriges dialekter, diverse forskning, föreläsningar, kurser och böcker föra en del av dessa kunskaper vidare – ett viktigt kulturarv som har gått från ena generation till nästa i flera århundaden. Gunnar har alltid varit beredd att dela med sig dessa kunskaper med mig som doktorand och senare vän och kollega, och även med andra forskare som vände sig till honom och bad om hjälp. Även sakkunskaper om olika kulturella och sociala förhållanden i Älvdalen intresserade Gunnar och han delade gärna med sig dem. Tack vare Gunnars insatser har en del kunskaper om älvdalskan kunnat bevaras till eftervärlden, t.ex. genom sin medverkan i Älvdalsk grammatik, tillsammans med Bengt Åkerberg.

2004 anordnade vi Fuost konferensn um övdalskų (’Första konferensen om älvdalska’), som följdes av två andra, men där ordet konferens byttes ut till den inhemska nybildningen råðstemmen (råðstemną i bestämd form, men inspiration från isländskans ráðstefna). Därefter fick vi i uppdrag av Ulum Dalska att tillsammans med Östen Dahl, Lars Steensland och Bengt Åkerberg bilda Råðdjärum, älvdalska språkrådet och ta fram en enhetlig standardortografi för älvdalskan. Målet var att hitta en stavningsnorm som skulle vara byneutral och som skulle vara enkel att skriva och läsa. Vi träffades regelbundet i sju månader och i februari 2005 la vi fram vårt förslag vid Ulum Dalska:s årsmöte. Råðdjärums ortografi är den vanligaste ortografin som används för att återge älvdalskan i skrift idag. Även där visade Gunnar sin spetskompetens och insyn i detaljer vad gäller olika skillnader och hårfina detaljer vad gäller variation mellan bymålen, älvdalskans struktur och historia, samtidigt som han kunde resonera för en eller annan stavningsvariant och dess implikationer för framtida inlärare och språkbrukare. 

2005 höll vi en första universitetskurs i älvdalska i Älvdalen i Uppsala universitets regi. Till detta ändamål gav vi även ut kompendiet Introduktion till älvdalska, som numera finns digitalt på nätet och till vilken Gunnar spelade in en del av kompendiets texter, där han uttalar älvdalskan så autentiskt så ingen älvdaling skulle misstänka honom för att vara en utböling. Senare gav vi även ut häftet Ymsę um övdalskų som är en populärvetenskaplig introduktion till älvdalskan och dess struktur.

Gunnar och jag höll fler kurser, konferenser och studiedagar om älvdalska tillsammans och i samarbete med Ulum Dalska. Fram till sin plötsliga död i juli 2021 stödde Gunnar älvdalskan på olika sätt – om det var genom översättning av poesi eller låtar från svenska, språkstöd till projektet Wilum og Bellum. Gunnar har en hedersplats bland älvdalingar och de som är måna om älvdalskan och dess överlevnad. Många av oss som minns Gunnar hoppas att hans minne kommer att finnas kvar långt framöver och vara en källa till inspiration och till fördjupning i älvdalskan.

Yair Sapir

Universitetslektor i svenska vid Högskolan Kristianstad

Ordförande för Råðdjärum, älvdalska språkrådet

Internationellt samarbete ger punktskrift på älvdalska

Och hjälp för minoritetsspråk

Återigen har det älvdalska språket hamnat bland de erkända språken.  

Detta tack vare 22-årige Harris Mowbray i Washington och den statliga svenska Punktskriftsnämnden. Om ungefär ett år ska det finnas punktskrift och datorprogram så att älvdalska böcker och texter kan läsas också av blinda och synskadade varhelst i världen de är. Och erfarenheterna från detta projekt kan hjälpa de minoritetsspråk i Sverige som ännu inte har punktskrift, enligt punktskriftsnämnden. 

Det är en ganska spännande historia. 

Den börjar i Kalifornien där den nu 22-årige och språkintresserade Harris Mowbray för snart tio år sedan fick höra talas om älvdalska eftersom han var intresserad av nordiska språk. 

Tiden gick och Harris började så småningom intressera sig för Braille-skrift, eller punktskrift som kanske de flesta säger. I dag studerar han internationella relationer och diplomati i USA:s huvudstad Washington. Men intresset av att hjälpa små och hotade språk med punktskrift har han kvar. 

– Jag är speciellt intresserad av små och hotade språk och har jobbat med punktskrift för språk i hela världen, bland annat i Kaukasus, Afrika och Polynesien. Jag gjorde ett förslag för karelskan i Ryssland, men den ryska regeringen stoppade det, berättar han. 

Här i Sverige gick det bättre. Den statliga Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) där Punktskriftnämnden ingår var mycket positiva då de fick Harris Mowbrays förslag. 

Foto : Jonas Bilberg

Björn Westling, sekreterare i Punktskriftsnämnden, har satt i gång projektet med att göra punktskrift för det älvdalska alfabetet. 

Nämndens sekreterare Björn Westling: 

– Punktskriftsanvändare har rätt att tillägna sig litteratur och annat, även om det är på älvdalska, säger Björn som fortsätter: 

– Jag har ingenting emot att ni tar detta som ett erkännande av älvdalskan som ett språk, rent språkligt så verkar det ju vara så.

– Vi sätter nu igång ett projekt inom nämnden och vi har givit Fredrik Larsson i uppdrag att jobba med detta. 

Någon gång på vårkanten ska arbetet med att göra de nya punktskriftstecken som behövs, för att man ska kunna skriva och läsa älvdalska, vara färdigt. 

Då har också dataprogrammen som behövs för att översätta datortext till punktskrift och tvärtom uppdaterats. För att detta ska gå måste älvdalskan, liksom andra språk i världen, ha en ISO-kod, som talar om för datorn vad det är för språk det handlar om. Och en ISO-kod, det fick älvdalskan av organisationen SIL för flera år sedan.

När arbetet med att göra ett punktskriftsalfabet för älvdalska är klart så kommer blinda och synsvaga att kunna få texter som finns i elektronisk form översatta till punktskrift om de har de hjälpmedel som behövs och som regionerna kan ordna fram. 

Man ska kunna delta i till exempel den kurs ”Älvdalska bytes mot armhävningar” som sedan ett år går dagligen på facebook. Och man ska kunna skanna in litteratur och texter på älvdalska och läsa eller få den utskriven som punktskrift om man har rätt utrustning. 

– Då får älvdalska samma förutsättningar som engelska, svenska och alla andra erkända språk, säger Fredrik Larsson. 

Förespråkarna för älvdalskan ser detta projekt som ännu ett steg närmare ett formellt erkännande som språk, även av regeringen, som än så länge motarbetar älvdalskan.

I Älvdalen är många glada över denna nyhet som ökar älvdalskans status ännu mer. 

Kommundirektör Stefan Linde tycker att det är helt fantastiskt att även blinda människor nu inkluderas. 

Peter Egardt (S) och Kommunalrådet Kjell Tenn (C) är helt överens om att det är ”helt fantastiskt” att älvdalskan nu ska kunna skrivas och läsas även av blinda människor, var de än befinner sig i världen. 

Peter Egardt: 
– Allt sånt här ger det älvdalska språket en högre status och att ännu en statlig myndighet behandlar Älvdalskan som ett språk gör att vi kommer ännu ett steg närmare ett erkännande. 

Synskadades Riksförbund Annicka Östling, ordförande för SRF Dalarna:
 – Det är jätteviktigt. Jätteviktigt! Punktskrift är det som en del blinda har som skriftspråk. 

Peter Folkesson, ordförande i föreningen Ulum Dalska (betyder ”Vi ska prata älvdalska”) är självklart också mycket glad för detta projekt. 
– Ja, det är väldigt roligt. Extra roligt då många älvdalingar lider av den så kallade Älvdalssjukan, som är en ärftlig sjukdom som förstör den Gula fläcken i ögonen och orsakar blindhet i värsta fall, säger Peter Folkesson. 

TEXT:  BJÖRN REHNSTRÖM 

Ytterligare information och ev. intervjuer:

Kommundirektör Stefan Linde: Tel 0251- 312 01 

Peter Folkesson, ordförande i föreningen Ulum Dalska: Tel 070- 392 07 77

Björn Westling, sekreterare Punktskriftsnämnden: Tel +46 40 653 27 56 / +46 76 540 27 86

Fredrik Larsson projektansvarig för att ta fram älvdalskt punktskrift: Tel 070- 175 04 78 

Nų ul Pelle Rumplos og kamrater onumes byr ą̊ dalsk dier og.

Tecknad barnfilm dubbas till älvdalska.


 I pressmeddelandet här nedan från Sagogränd, företaget som förvaltar rättigheterna till Pelle Svanslös, läser vi den sensationella nyheten att katten Pelle ska börja prata älvdalska.

Pelle Svanslös talar ännu fler språk – filmen dubbas till älvdalska

TOR, NOV 11, 2021 07:50 CET

Även om Pelle Svanslös oftast tassar runt i kvarteren runt Åsgränd är han en världsvan katt. Böckerna är översatta till ett tiotal språk och nu kommer även filmen om Pelle Svanslös att dubbas till älvdalska.
– Det känns som en självklarhet att Pelle pratar älvdalska, säger Ing-Marie Bergman, projektledare.

Wilum og Bellum heter projektet som ägs av Älvdalens kommun och arbetar med att stärka språkets ställning i Älvdalen. I det ingår att producera barnböcker efter den älvdalska grammatiken. Nu är det även klart att filmen om Pelle Svanslös kommer på älvdalska, ett språk som talas av några tusen personer i norra Dalarna och förgrenar sig från fornnordiskan.
– Vi har slutit ett avtal med SF Studios som äger filmen om att dubba filmen och har getts rättigheterna att visa den 50 gånger under en tioårsperiod. Det kommer att bli mycket jobb men vi tycker det känns som en fantastisk möjlighet att finnas där barn och ungdomar rör sig och väcka intresse för vårt språk. Därför känns Pellefilmen helt perfekt, säger Ing-Marie.

Från Sagogränd som förvaltar rättigheterna till Pelle Svanslös står man bakom idén att Pelle blir en ännu mer flerspråkig katt.
– Jätteroligt! Vi ser gärna att Pelle sprids på alla världs- och minoritetsspråk. Ju fler som tar del av Pelles godhjärtade tankar i tider som dessa, desto bättre. Barn i generationer har fått en relation till Pelle och hans vänner och kan man på det här sättet inkludera älvdalsktalande barn är det en stor vinst. Pelles värderingar om allas lika värde oavsett språk känns såklart relevant och något vi självklart står bakom, säger Mats Fromme, vd på Sagogränd.

Wilum og Bellum har kopplat in en rad medaktörer i Pelle-projektet som delfinansieras av Allmänna Arvsfonden och ska pågå under ett års tid. Här kommer projektet att samarbeta med Älvdalens Musikskola, Film i Dalarna och Högskolan Dalarna.
– Barn och unga ska vara involverade och delaktiga i allt vi gör. Vi kommer att casta barn och unga i Älvdalen till vissa av rösterna, ungdomar på Högskolan Dalarna hjälper till med inspelning och Musikskolans barnkör kommer att medverka. Här får vi även hjälp från ljud- och musikproduktionsprogrammet på Högskolan Dalarna och Film i Dalarna är påkopplad utifrån barn- och ungaperspektivet, säger Ing-Marie och fortsätter:
– Pelle Svanslös är tidlös, snäll och rolig katt som funnits över tid – barnens föräldrar känner också Pelle – och vi är övertygade om att Pelle kommer vara relevant för lång tid framöver också, säger Ing-Marie.

Pelleböckerna finns sedan tidigare på språk som polska, finska, isländska, danska, tyska, estniska, holländska, norska, engelska, spanska, portugisiska och snart även filmen på älvdalska.
– Ig ar olltiett wilað lär mig dalska, elser Pelle siuov!
”Jag har alltid velat lära mig älvdalska, hälsar Pelle själv”

Mats Fromme
vd Sagogränd AB
0707-97 97 97
mats.fromme@sagogrand.se

1939 kom den första boken om Pelle Svanslös ut, skriven av Gösta Knutsson. Än idag är Pelle Svanslös en aktuell och relevant barnboksfigur som har ett viktigt budskap om snällhet, civilkurage och allas lika värde – och att våga vara snäll! Sagogränd AB förvaltar rättigheterna till Pelle Svanslös.

Mats Elfqvist fick älvdalska språkpriset 2021

Mats Elfqvist tog emot språkpriset Övdals-Byönn av Coop-chefen Roger Dahlsten. 

En mycket överraskad, glad och tacksam Mats Elfqvist i Månstad, tog på onsdagen emot Älvdalens finaste – och enda – språkpris: Övdals-Byönn. 

Konsumchefen i Älvdalen, Roger Dahlsten hade med sig en fin blombukett och ett fint diplom då han på onsdagen svängde in på gårdsplanen där Mats Elfqvist och hans hustru Gunilla bor i Månsta, Älvdalen. 

Väl inne i det stora och gammeldags köket överlämnade Roger Dahlsten det fina diplomet som åtföljs av 10 000 kronor till Mats som också fick en stor, vacker blombukett och ett diplom. 

Mats Elfqvist var ordförande i föreningen Ulum Dalska och Elfdalens Hembygdsförening från 1993. 2004 slutade han som ordförande i UD och 2008 i hembygdsföreningen. 

Fortfarande i dag, vid 88 års ålder, är han aktiv i Dalmålsakademins styrelse. 

Och han håller på att gå igenom flera hundra brev som han hittat från sin mormors far. Denne arbetade som Gråe, eller gårdfarihandlare, och berättar om det ena mer dramatiska efter det andra från sina resor i breven. 

– Jag tänkte att det ska bli en bok med tiden, säger Mats. 

Han har ju en viss vana vid att tyda gamla brev och handskrifter, den gode Mats.  Han arbetade under lång tid med underlagen till det som senare blev Frost Anders Dagbok, en bok som Bengt Åkerberg sammanställde och skrev efter dessa underlag, som hittades vid utrensningen av Lennart Frosts dödsbo. 

Mats Elfqvist har alltså gjort väldigt mycket för älvdalskan. Och är en självklar pristagare. 

Trots det blev han väldigt överraskad då Roger Dahlsten från Coop Älvdalen ringde och berättade att han var årets mottagare av detta numera prestigefyllda språkpris för det älvdalska språket. 

– Ja, överraskad och oerhört hedrad, säger Mats Elfqvist med blombukett och diplom i händerna. – Tänk att jag, som inte alls är någon språkvetare, hamnar i samma klass som Bengt Åkerberg, Lars Steensland och Gunnar Nyström och sådana som fått priset tidigare. 

Priset, som Coop finansierar, är på 10 000 kronor.

Drivs med WordPress & Lovecraft