Älvdalskan från 1960-talet och framåt

I byarna runt Älvdalens Kyrkby var det vanligaste språket älvdalska. Alla i byarna talade älvdalska. Det var det språket barnen hade när de började i skolan. Så sent som i början på 1960-talet hände det att barn talade endast älvdalska när de skulle börja i första klass.
På 1980-talet började man bli medveten om att det var färre och färre barn som talade älvdalska. 1984 bildades språkföreningen Ulum Dalska. Ulum Dalska betyder, vi ska tala älvdalska.

Föreningens historia och vad som hänt under åren

1984 startade Mora tidning, genom Björn Rehnström, kampanjen ”Rädda Älvdalskan”. Denna kampanj ledde till ett möte, med över hundra älvdalingar närvarande, den 1 juni 1984. På detta möte beslutades att en förening skulle startas, en förening för att bevara lokalspråket älvdalska. Föreningen fick namnet Ulum Dalska, efter en tävling där Lars Steensland kom med det vinnannde namnförslaget. Den första styrelsen, interimsstyrelsen, bestod av ordförande Erik Westling, Gerda Werf, Ragnar Forslund, Gustaf Stein, Gösta Larsson och Åke Hårdén. Intresset var större än man förväntade och redan efter några månader hade föreningen omkring 700 medlemmar. Detta första år anmälde Ulum Dalska, genom Lars Bälter, Sveriges   till Radionämnden för att det inte sänds program på älvdalska.

1985 arbetade styrelsen intensivt och tog bland annat kontakt med kulturministern Bengt Göransson som utverkade att man fick 50 000 kr ur ”Fonden för särskilda kulturändamål”. Detta år gavs även Lars Levanders bok om Älvdalsmålet ut, med ekonomisk hjälp av Älvdalens Jordägande Socknemän.

1986 fanns stora planer inom föreningen. Bland annat fanns planer på att starta en närradio där man tänkte sig sändningar på älvdalska, kurser och sagostunder för de minsta. Samma år anordnade föreningen, tillsammans med Mora Tidning, en novelltävling (Skrievum Dalska). Samma år kom Lars Steenslands ”Älvdalsk ordbok” ut. Tryckkostnaden betalades med de 50 000 kr föreningen fick från ”Fonden för särskilda kulturändamål.

1987 kom den första barnboken på älvdalska, Rut ”Puck” Olssons Mumunes Masse. Detta år anordnades det en dialektkonferens på Älvdalen Hotell.

1988 valdes Lars Nygren, eller ”Nygriens-Lass”, till ny ordförande.
Detta år nådde föreningen en milstolpe. Medlemsantalet uppgick till 1000
medlemmar.

1991 anordnades en bussresa, till Balzers fäbodar, för skolbarn. Där fick barnen höra berättelsen om Masse från boken Mier um Masse. Det var författarinnan själv, Rut ”Puck” Olsson, som berättade om Masse på platsen där boken utspelar sig.

1992 Föreningen börjar ge ut en tidning två ggr/ år.

1994 firade man 10-årsjubileum med gudstjänst och psalmer på älvdalska i
Evertsbergs kapell. Därifrån tågade man med fanor och spelmän upp till
Boggbergets festplats, där det var tal och uppträdande samt andra aktiviteter.
Detta år valdes Mats Elfquist som ny ordförande. Lars Steensland ”Älvdalska växtnamn förr och nu” kom ut detta år, med ekonomiskt stöd från Ulum Dalska.

1998 anordnade Ulum Dalska de första kurserna i älvdalska. Kurserna bestod av en nybörjar-, en fortsättnings- och en ”överkurs”. Lärare var Bengt Åkerberg. 1999 kom sagan om älgkalven Rod ut. Författad av Björn Rehnström.

2000 Kerstin Ekmans roman ”Hunden” kommer ut på älvdalska. Det är Bengt Åkerberg, tillsammans med en arbetsgrupp, som har svarat för översättningen av boken som fick titeln ”Rattsjin”. Kerstin Ekman blev så intresserad av projektet att hon avstod från ersättning.

2001 fick föreningen Vuxenskolans kulturpris, med motiveringen ”Ulum Dalska har genom sitt arbete för älvdalskans bevarande utfört en betydande
kulturgärning. Våra lokala språk och dialekter är viktiga delar av det kulturarv som riskerar att gå förlorat om vi inte medvetet vårdar och för vidare kunskap och traditioner till kommande släkten. Ulum Dalska i Älvdalen har under de 16 år de varit verksamma gjort stora folkbildningsinsatser genom att dokumentera och lära ut sitt lokala språk, älvdalskan.”

Detta år nådde medlemsantalet 2000 medlemmar. Föreningen var även inbjuden till EU:s kulturministermöte i Falun den 22 maj, dit föreningen inbjudits som en av fyra språkföreningar i Europa.

2004 fyllde föreningen 20 år. Under två dagar pågick den första konferensen om älvdalska, ”Fuost konferensn um övdalsku”. Den anordnades tillsammans med
Uppsala universitet. Ett 60-tal deltagare fick lyssna till föredrag av språkvetare
från både Sverige och Norge. Undertiden visades en utställning om Ulum
Dalska. Det beslöts att uppvakta kommunen om att få tvåspråkiga vägskyltar i
Älvdalen. Konferensen avslutades med premiärvisning av Lena Egardts musikal
på älvdalska, ”Oderwais”.
Detta år startades en grupp för att ta fram mål och visioner för Ulum Dalskas
framtida arbete.

2005 kom ”Övdalska i fikkformat”, en enkel skrift skapad av Gösta Larsson som ger en kort beskrivning om älvdalskan. Detta år var det även premiär för
älvdalska på högstadiets schema, då eleverna kunde välja älvdalska på Elevens
val. Sagostunder på älvdalska genomfördes på Älvdalens bibliotek. Sagorna
lästes av Gerda Werf.

2006 valdes Gösta Larsson ny ordförande. Första Kwedåkweldn hålls på Rots
Skans. Älvdalens kommuns kulturpris tilldelas Björn Rehnström, som avstår priset och istället blir pengarna en grundplåt till språkpriset Övdals-Byönn.

2007 får Höghols förskola ta emot språkpriset Övdals-Byönn.

2008 anordnades den andra språkkonferensen om älvdalska. Konferensen
lockade forskare från hela norden. Före konferensen ordnade Gösta Larsson en
enkätundersökning bland Älvdalens sockens unga för att se hur det stod till med
älvdalskan bland barn under 15 år. Resultatet, som presenterades på
konferensen, var att det bara fanns 45 barn under 15 år som pratade älvdalska i
Älvdalens socken. Detta var ”katastrofalt för älvdalskan” enligt Gösta Larsson.
Konferensen avslutades med att Lena Willemark utsågs till ambassadör för
Älvdalen och älvdalskan. Detta år kom den första barnskivan på älvdalska ut,
”Upi gron såt aikuonn”. Ulum Dalska hjälpte till ekonomiskt tillsammans med
BUN i Älvdalens kommun. De första vägskyltarna på älvdalska sattes upp detta
år. Föreningens tidning bytte namn till DALSKUM. Ulum Dalska får språkpriset Övdals-Byönn.

2009 Polacken Piotr Garbacz blev den tredje doktoranden på älvdalska.
(Tidigare har dessa doktorerat: 1909 Lars Levander och 1956 Lars Björklund). Älvdalens kommun beslutar att språkpriset Övdals-Byönn inte längre ska delas ut.

2010 valdes Arne Bogghed till ny ordförande. Dorota Merlerska från Polen blev den fjärde doktoranden på älvdalska. Detta år kom Lars Steenslands stora
ordbok ut. Den finansierades av två Älvdalingar i förskingringen, Lars Backsell
och Hans Dalborg. Konsum Norra Dalarna och Älvdalens kommun tecknar överenskommelse att Konsum står för prissumman och kommunen sköter administrationen.

2011 valdes Anders Hård till ny ordförande. Pell Birgitta Andersson ger ut boken ”Påitjin so int willd go daiti skaulan”.
2012 kom Bengt Åkerbergs ”Älvdalsk grammatik” ut. Första ”Kum Ijug”, ett minnesspel med djurnamn på älvdalska efter idé från Pell Birgitta Andersson kom ut. Gerda Werf får årets Övdals-Byönn-pris.

2013 Pell Birgitta Andersson får ta emot språkpriset Övdals-Byönn.

2015 gav Lars Steensland ut ”Lukaswaundsjila” översatt till älvdalska. Ulla Schütt får ta emot språkpriset Övdals-Byönn.

2016 öppnar Älvdalens kommun första förskoleavdelningen (förskaulan
Ärrgardn å Porfyrgardn) där älvdalska är huvudspråket för personal och barn. Emil Eriksson tar emot språkpriset Övdals-Byönn. Från detta år tar Coop Mitt beslut varje år om priset ska betalas ut.

2017 valdes 24-årige Emil Eriksson till ordförande. ”Kum Ijug 2”, ett
minnesspel med blomnamn på älvdalska, kom ut efter idé av Pell Birgitta
Andersson. Lars Steensland gav ut ”Matteuswaundsjila” översatt till älvdalska. Efter midsommar hölls Såmårkussn 2017 med Yair Sapir som lärare. Bengt Åkerberg tar emot språkpriset Övdals-Byönn. Älvdalsskolan klass 7-9 erbjöds Älvdalska som Elevens val från höstterminen. 54 elever valde att läsa älvdalska. Lärare var Ulla Schütt och Björn Rehnström. Från hösten hjälpte Ulum Dalska till på förskolan Ärrgardn en gång varje vecka med sagoläsning och prat på älvdalska med barn och
personal. David Karlander, 30 år, Stockholms universitet, blev den femte som doktorerade på älvdalska.