Sida 2 av 20

Uppdaterat Föreningens historia

Läs om Yair Sapir. Föreningens historia

Hemsidan

Inom kort kommer hemsidan att genomgå en större förändring i utseende och innehåll.

Hälsningar

Styrelsen i Ulum Dalska

Årsmy̨öt i Ulum Dalska

Sunda’n 19 mass 2023 kl 15.00 ą̊ Skansem i Ruot, Övdaln.

Sidwanligų årsmy̨ötesandlingger

Bjuoðum ą̊ kaffi min dupp

Welkumner!

Styrelsn

Språkstipendium 2023

Dags att söka språkstipendum 2023 i älvdalska. Se information och ansökningsformulär här på hemsidan under http://ulumdalska.se/föreningen/stipendiet

Glåmåkweld i bystugų i Blibjärr

Måndag 7 november 2022 kl 18:30.

Tagið nista min ið

Welkumner!

Det är dags att barnen i Älvdalen-

får rätten till sitt modersmål. Nu!

Älvdalskans framtid

Nu måste politikerna visa att de menar allvar

​I hundratals år har det pratats älvdalska i Älvdalen. Skriftliga bevis finns från 1600-talet och framåt.  Vissa forskare menar att man redan på 500-talet började skilja ur sig från forngermanskan och det som i dag är egna separata språk i Europa. 

Storsamhället har under många, många år genom skola, myndigheter, landsbygdspolitik och mycket annat medverkat till att mängder av älvdalingar gett upp sitt unika och vackra språk och sin kultur. 

Många äldre har vittnat om hur lärarna i skolorna genom aga försökte få barnen att prata svenska. När sedan de slagna barnens generation blev föräldrar ville de inte ge detta unika kulturarv vidare till sina barn. 

Politiker på alla plan har inte brytt sig om älvdalskan.

Men, det har hela tiden också funnits en önskan och en stolthet hos älvdalingarna. En förtryckt stolthet. 

När Ulum Dalska bildades fick älvdalingarna en möjlighet att ta tillbaka den stoltheten. 

I snart 40 år har Ulum Dalska och älvdalingarna och några enstaka forskare kämpat för det vackra och värdefulla språket i Älvdalen.  Man har haft mängder av aktiviteter, ny litteratur har kommit fram, världslitteratur och 100-talet barnböcker har översatts, fler forskare har engagerat sig, vägskyltar har satts upp, spel, appar, ett världskänt dataspel som spritts över hela världen har översatts, en kurs med 3 000 elever från hela världen hålls sedan två år och fortsätter att öka. Butiker och företag har tagit in älvdalskan i sin marknadsföring. 

Flera myndigheter har erkänt älvdalska som ett språk. Arvsfonden, Europarådet och mängder av forskare är på vår sida och föreningen UlumDalska har fått två legendariska älvdalsforskares hela livsverk, ett arv som kan sysselsätta forskare under många decennier framöver. Forskare som kommer till Älvdalen, bor här och arbetar här och som sprider kunskapen om Älvdalen och vårt vackra språk över hela vår värld. 

Allt det arbete som älvdalingarna och Ulum Dalska har lagt ned under snart 40 år har gett ett otroligt starkt avtryck. 

I dag vill de flesta älvdalingar ha sitt språk kvar. Pedagoger går högskoleutbildning i älvdalska och mycket fint frivilligt arbete utförs på skolor och förskolor.  

Älvdalens kommun har fattat beslut att stödja älvdalskan och de har gjort mycket, inte tu tal om det.  

Men nu är det dags för politikerna att visa att de beslut man fattat inte bara var tomma ord. 

Kommunen beslutade 2016 att skolchefen i Älvdalen skulle se till att minst en förskoleavdelning där älvdalska var det dominerande språket startades.

Och man beslutade att barnen skulle få rätt och möjlighet att lära sig älvdalska i grundskolans alla stadier. Inga avvikande meningar förekom. 

Men tjänstemännen verkställde inte besluten. Det finns fortfarande ingen älvdalsk förskoleavdelning. 

Nu är det snart val. Och nu är det dags att se till att besluten från 2016 genomförs. 

Det är dags att ge barnen i Älvdalen rätten till sitt modersmål. Men för att de ska kunna få den rätten som FN:s barnkonvention förespråkar måste kommunen nu ta älvdalskan på riktigt allvar. 

Nu måste barnen få sin rätt!

Älvdalingarnas dröm om att få vara stolta över sitt språk måste uppfyllas. 

Älvdalingarnas dröm om att föra det kulturella och språkliga arvet vidare till kommande generationer måste bli verklig. 

Barnen måste få sin rätt till den unika och rika älvdalskan. 

Kommunens politiker måste se till att allas vår dröm och önskan blir verklighet. Och det måste ske nu! 

Snälla, se till att de beslut som fattade 2016 genomförs!

Ge Älvdalen det älskade, vackra, avancerade och värdefulla språket åter! Ge Älvdalen dess blod tillbaka. Älvdalsblodet! 

Älvdalingarnas långa kamp för språket är värd detta. 

Nu!

Styrelsen för Ulum Dalska

Genom Peter Folkesson

Krippkuss i övdalska

28-30 juni klockan 9-12

Nybörjarkurs i älvdalska för barn 7-9 år i Östängs bystuga. Anmälan till Bia Tegnér på tfn 073-0326608 eller e-post bia.tegner@hotmail.com

Barn 10-12 år samma tid i f d Turistbyrån i Stationshuset. Anmälan till Emil Andersson på tfn 073-0492588 eller e-post emil.andersson@alvdalen.se

Kursen genomförs av Ulum Dalska som sommarlovsaktivitet Älvdalens kommun.

Craig i USA ordnade älvdalskt tangentbord till mobiltelefon

Plötsligt händer det, sägs det. Efter många års förhoppningar går det nu att skriva med de älvdalska bokstäverna på mobiltelefonerna.

Mannen som hjälpt projektet Wilum og Bellum med detta heter Craig Cornelius och bor i Kalifornien i USA. Internationellt och modernt och IT-teknik på samma gång. Och det urgamla älvdalska språket som blir mer och mer intressant och ”häftigt” bland de yngre. 

Björn Rehnström, som är en eldsjäl i arbetet med älvdalska, både i projektet Wilum og Bellum och i föreningen Ulum Dalska, berättar:

– Historien om tangentbordet för älvdalska började redan för cirka 10-15 år sedan då Smirais Daniel Eriksson frågade mig om jag inte kunde ordna så att det gick att skriva på älvdalska även på mobiltelefonerna, som ju de yngre använder nästan uteslutande. Jag svarade att jag skulle försöka.

Björn försökte under många år genom att ta kontakt med många olika människor, men fick inget napp och tiden gick, som den ju gör ibland. 

– Inte förrän för några månader sedan då jag pratade med Harris Mowbray, en amerikansk studerande, kom en ljusning, säger Björn med ett leende.

Harris hjälper till att göra blindskrift för älvdalska, ett arbete som ska vara klart i sommar. Arbetet ingår i ett projekt som drivs av Myndigheten för tillgängliga medier i Sverige och kan komma att ge fler minoritets- och regionalspråk denna möjlighet i förlängningen. 

– Jag kastade ur mig frågan till Harris Mowbray, berättar Björn Rehnström.

– Harris funderade och resultatet kom efter bara någon timme då jag fick kontakt med Craig Cornelius, en bekant till Harris, som jobbar för Google.

Emil Andersson, Ulla Schütt, Ing-Marie Bergman och Björn Rehnström från projektet Wilum og Bellum stämde digital träff med Craig för en diskussion. Craig, som vurmar för små och hotade språk, tog genast på sig uppdraget att fixa ett älvdalskt tangentbord för mobiltelefoner. 

Craig satte igång direkt och bad också om att få älvdalsk text som han kunde lägga in som förutsägbar text i programmet.

– Jag och Ulla Schütt från projektet Wilum og Bellum gick igenom texter med över 5 300 ord och skickade till honom och han förde in dem i programmet, berättar Björn vidare.

– När man nu skriver en bokstav med det älvdalska tangentbordet föreslår programmet vilka ord som man troligen avser att skriva och lägger in dem om man vill. Precis som för vilket annat språk som helst. Programmet lär sig sedan nya ord som man använder och föreslår dem. 

Craig Cornelius jobbar alltså för Google med programmering och har därmed tillgång till programvara som gjorde detta projekt möjligt.

– Men detta gör jag på min fritid, för jag tycker att det är så viktigt att hjälpa ett litet och hotat språk som älvdalskan är, säger Craig Cornelius. 

– Att få ha kvar sitt språk är så otroligt viktigt.

– Helt fantastiskt, vilken hjälp när man ska skriva sms eller Messengermeddelande eller annat, säger Smirais Daniel Eriksson som fick vänta i många år att se detta sin önskan förverkligad.

– Att ett sådant här tangentbord finns är nog en förutsättning för att de yngre ska skriva på älvdalska, säger han.

Och eftersom mobiltelefonerna är som en ”förlängd kroppsdel ” på de yngre nu för tiden,så har älvdalskan nu tagit ännu ett steg in i barnens och ungdomarnas värld. Därmed ökar chanserna för det vackra, avancerade och högt utvecklade språket att överleva.

Tangentbordet fungerar både för I-phone och Androidtelefoner och kan också installeras på datorer. För datorer har dock ett älvdalskt tangentbord, konstruerat av språkforskaren Felix Ahlner, funnits i många år.

Instruktioner för nedladdning av det älvdalska tangentbordet finns på denna länk: https://teamulum.info/ElfdalianKeyManInstructions.odt eller på ulumdalska.se under fliken Älvdalskan.

Kontaktpersoner:

Ulum Dalska: Björn Rehnström, sekreterare, tel. 070- 688 68 44, 
e-post: bjorn.rehnstrom@telia.com

Projekt Wilum og Bellum: Projektledare Ing-Marie Bergman, tel. 070- 670 54 17, 
e-post: ing.marie.bergman@alvdalen.se

Älvdalens kommun: Peter Egardt, ledamot i styrgruppen för projektet Wilum og Bellum och tillika kommunpolitiker (S), tel. 070-232 25 95, epost: peter.egardt@alvdalen.se

Fakta om föreningen Ulum Dalska och projektet Wilum og Bellum

Ulum Dalska

Föreningen Ulum Dalska bildades 1984 och har sedan starten arbetat på många olika sätt för att öka statusen för det hotade språket älvdalska. Tack vare denna kamp har älvdalskan fått ett uppsving och en återupprättelse bland både yngre och äldre. Kommunen har tagit beslut att stödja älvdalskans kamp, den internationella organisationen SIL har gett älvdalskan en ISO-kod, Europarådet har erkänt älvdalskan, liksom de svenska myndigheterna Arvsfonden och Myndigheten för tillgängliga media. Allt fler forskare och politiker ser i dag älvdalskan som ett språk som borde erkännas enligt Europarådets konvention om Regional- och minoritetsspråk som Sverige anslutit sig till.

Men den svenska regeringen kallar fortfarande älvdalskan för en dialekt, trots att man inte får tala älvdalska i riksdagen, medan däremot skånska och värmländska och andra svenska dialekter får talas där.

Ulum Dalska har genom sitt arbete, ordnat flera vetenskapliga konferenser om älvdalska, instiftat ett stipendium till skolelever som kan prata älvdalska, översatt dataspelet Minecraft, gett ut åtskilliga nya och gamla böcker, bland annat Kerstin Ekmans Hunden och Lille Prinsen på älvdalska, en 520-sidig grammatik, flera ordböcker, sällskapsspel, appar och mycket, mycket annat.

Projekt Wilum og Bellum (betyder Vi vill och vi kan):

I maj 2018 beviljade Arvsfonden ett treårigt projekt för älvdalskans bevarande. Projektet, som har namnet Wilum og Bellum (= Vi vill och vi kan), startade den 1 oktober 2018. Projektägare är Älvdalens kommun och samarbetspartner i projektet är den ideella föreningen Ulum Dalska. Den primära målgruppen är barn och unga och projektets mål är att:

· Älvdalskan ska bevaras, revitaliseras och utvecklas och vara ett levande språk även i framtiden

· Älvdalskan ska synliggöras

· Alla barn och ungdomar i Älvdalen (Älvdalens f.d. socken) ska ha rätt att tillägna sig sitt språk och sin kulturella identitet

· Förskolan och grundskolan ska ge barn och ungdomar möjligheter till fortsatt användning och inlärning av älvdalska

· År 2030 ska minst 30% av alla elever som går ut årskurs nio i Älvdalen tala älvdalska

Ett intensivt arbete sker i projektet med stor delaktighet från målgruppen. Några av de aktiviteter som ingår i projektet är älvdalska på schemat för högstadiets elever, fäbodkollo och ungdomsläger på älvdalska, skrivartävling, älvdalska temaveckor på låg- och mellanstadiet, skapande av böcker på älvdalska med illustrationer gjorda av barn och ungdomar, Minecraft på älvdalska och en app med spel och aktiviteter på älvdalska för förskolan och skolan.

Projektet har fått ett års förlängning på grund av att vissa av aktiviteterna inte kunnat genomföras under pandemin och avslutas i september i år. 

Språkstipendiet 2022

Dags att söka språkstipendum 2022 i älvdalska. Se information och ansökningsformulär på här på hemsidan under Föreningen/Stipendiet.

Will du jåp til? Vill du hjälpa till?

Olldum ą̊ knupå ijuop nesta number åv Dalskum-tinindje. Oller så wil bidrågå min noð irå welkumner. Eð beller wårå įe stutt kumia eld ien langgan artikel um noð du will birett um. Ellst ą̊ dalska ferståss män ellest går eð fel bra min swenska og. Stjikk dett bidrag að dalskum@ulumdalska.se

Vi håller på med nästa nummer av tidningen Dalskum. Alla som vill bidra med nåt är välkomna. Det kan vara en kort historia eller en lång artikel om nåt intressant som du vill berätta om. Helst ska det vara skrivet på älvdalska men annars går det bra med svenska också. Skicka ditt bidrag till dalskum@ulumdalska.se

Drivs med WordPress & Lovecraft