Läs om Yair Sapir. Föreningens historia
Kategori: Okategoriserad (Sida 1 av 4)
Dags att söka språkstipendum 2023 i älvdalska. Se information och ansökningsformulär här på hemsidan under http://ulumdalska.se/föreningen/stipendiet
får rätten till sitt modersmål. Nu!
Nu måste politikerna visa att de menar allvar!
I hundratals år har det pratats älvdalska i Älvdalen. Skriftliga bevis finns från 1600-talet och framåt. Vissa forskare menar att man redan på 500-talet började skilja ur sig från forngermanskan och det som i dag är egna separata språk i Europa.
Storsamhället har under många, många år genom skola, myndigheter, landsbygdspolitik och mycket annat medverkat till att mängder av älvdalingar gett upp sitt unika och vackra språk och sin kultur.
Många äldre har vittnat om hur lärarna i skolorna genom aga försökte få barnen att prata svenska. När sedan de slagna barnens generation blev föräldrar ville de inte ge detta unika kulturarv vidare till sina barn.
Politiker på alla plan har inte brytt sig om älvdalskan.
Men, det har hela tiden också funnits en önskan och en stolthet hos älvdalingarna. En förtryckt stolthet.
När Ulum Dalska bildades fick älvdalingarna en möjlighet att ta tillbaka den stoltheten.
I snart 40 år har Ulum Dalska och älvdalingarna och några enstaka forskare kämpat för det vackra och värdefulla språket i Älvdalen. Man har haft mängder av aktiviteter, ny litteratur har kommit fram, världslitteratur och 100-talet barnböcker har översatts, fler forskare har engagerat sig, vägskyltar har satts upp, spel, appar, ett världskänt dataspel som spritts över hela världen har översatts, en kurs med 3 000 elever från hela världen hålls sedan två år och fortsätter att öka. Butiker och företag har tagit in älvdalskan i sin marknadsföring.
Flera myndigheter har erkänt älvdalska som ett språk. Arvsfonden, Europarådet och mängder av forskare är på vår sida och föreningen UlumDalska har fått två legendariska älvdalsforskares hela livsverk, ett arv som kan sysselsätta forskare under många decennier framöver. Forskare som kommer till Älvdalen, bor här och arbetar här och som sprider kunskapen om Älvdalen och vårt vackra språk över hela vår värld.
Allt det arbete som älvdalingarna och Ulum Dalska har lagt ned under snart 40 år har gett ett otroligt starkt avtryck.
I dag vill de flesta älvdalingar ha sitt språk kvar. Pedagoger går högskoleutbildning i älvdalska och mycket fint frivilligt arbete utförs på skolor och förskolor.
Älvdalens kommun har fattat beslut att stödja älvdalskan och de har gjort mycket, inte tu tal om det.
Men nu är det dags för politikerna att visa att de beslut man fattat inte bara var tomma ord.
Kommunen beslutade 2016 att skolchefen i Älvdalen skulle se till att minst en förskoleavdelning där älvdalska var det dominerande språket startades.
Och man beslutade att barnen skulle få rätt och möjlighet att lära sig älvdalska i grundskolans alla stadier. Inga avvikande meningar förekom.
Men tjänstemännen verkställde inte besluten. Det finns fortfarande ingen älvdalsk förskoleavdelning.
Nu är det snart val. Och nu är det dags att se till att besluten från 2016 genomförs.
Det är dags att ge barnen i Älvdalen rätten till sitt modersmål. Men för att de ska kunna få den rätten som FN:s barnkonvention förespråkar måste kommunen nu ta älvdalskan på riktigt allvar.
Nu måste barnen få sin rätt!
Älvdalingarnas dröm om att få vara stolta över sitt språk måste uppfyllas.
Älvdalingarnas dröm om att föra det kulturella och språkliga arvet vidare till kommande generationer måste bli verklig.
Barnen måste få sin rätt till den unika och rika älvdalskan.
Kommunens politiker måste se till att allas vår dröm och önskan blir verklighet. Och det måste ske nu!
Snälla, se till att de beslut som fattade 2016 genomförs!
Ge Älvdalen det älskade, vackra, avancerade och värdefulla språket åter! Ge Älvdalen dess blod tillbaka. Älvdalsblodet!
Älvdalingarnas långa kamp för språket är värd detta.
Nu!
Styrelsen för Ulum Dalska
Genom Peter Folkesson
Olldum ą̊ knupå ijuop nesta number åv Dalskum-tinindje. Oller så wil bidrågå min noð irå welkumner. Eð beller wårå įe stutt kumia eld ien langgan artikel um noð du will birett um. Ellst ą̊ dalska ferståss män ellest går eð fel bra min swenska og. Stjikk dett bidrag að dalskum@ulumdalska.se
Vi håller på med nästa nummer av tidningen Dalskum. Alla som vill bidra med nåt är välkomna. Det kan vara en kort historia eller en lång artikel om nåt intressant som du vill berätta om. Helst ska det vara skrivet på älvdalska men annars går det bra med svenska också. Skicka ditt bidrag till dalskum@ulumdalska.se
Ą̊ Skansem i Ruot. Musikskaulan underolld.
Tagið nista min ið.
Welkumner!
Årsmöte 3 april kl 15.00 på Rots skans. Musikskolan underhåller.
Ta med fika.
Välkomna!
En mycket överraskad, glad och tacksam Mats Elfqvist i Månstad, tog på onsdagen emot Älvdalens finaste – och enda – språkpris: Övdals-Byönn.
Konsumchefen i Älvdalen, Roger Dahlsten hade med sig en fin blombukett och ett fint diplom då han på onsdagen svängde in på gårdsplanen där Mats Elfqvist och hans hustru Gunilla bor i Månsta, Älvdalen.
Väl inne i det stora och gammeldags köket överlämnade Roger Dahlsten det fina diplomet som åtföljs av 10 000 kronor till Mats som också fick en stor, vacker blombukett och ett diplom.
Mats Elfqvist var ordförande i föreningen Ulum Dalska och Elfdalens Hembygdsförening från 1993. 2004 slutade han som ordförande i UD och 2008 i hembygdsföreningen.
Fortfarande i dag, vid 88 års ålder, är han aktiv i Dalmålsakademins styrelse.
Och han håller på att gå igenom flera hundra brev som han hittat från sin mormors far. Denne arbetade som Gråe, eller gårdfarihandlare, och berättar om det ena mer dramatiska efter det andra från sina resor i breven.
– Jag tänkte att det ska bli en bok med tiden, säger Mats.
Han har ju en viss vana vid att tyda gamla brev och handskrifter, den gode Mats. Han arbetade under lång tid med underlagen till det som senare blev Frost Anders Dagbok, en bok som Bengt Åkerberg sammanställde och skrev efter dessa underlag, som hittades vid utrensningen av Lennart Frosts dödsbo.
Mats Elfqvist har alltså gjort väldigt mycket för älvdalskan. Och är en självklar pristagare.
Trots det blev han väldigt överraskad då Roger Dahlsten från Coop Älvdalen ringde och berättade att han var årets mottagare av detta numera prestigefyllda språkpris för det älvdalska språket.
– Ja, överraskad och oerhört hedrad, säger Mats Elfqvist med blombukett och diplom i händerna. – Tänk att jag, som inte alls är någon språkvetare, hamnar i samma klass som Bengt Åkerberg, Lars Steensland och Gunnar Nyström och sådana som fått priset tidigare.
Priset, som Coop finansierar, är på 10 000 kronor.
Tiden är inne för nya ord i svenska språket. Älvdalskan vill inte vara sämre. Här kommer prov på några nydalska ord:
Bartender = Swipoknikkt
Cigarr = Pärraisput
Cocktail = Skåkådryttjin
Dammsugare = Umbårsglaup
Dator = Buokstavsmyllter
Discjockey = Stjivmyllter
Hembränt = Fjåslikör
Luftgrop = Weðerkneppa
Fler ord finns i länken Nydalska sammanställt av Inga-Britt Peterson.
Gott Nytt År önskar Ulum Dalska
Nu ar Fañch Bihan-Gallic ą̊ universitieteð i Edinburough publisirað oðer dieln ov filmin um Övdaln og språtjeð uort.
Tyvärr ir eð int nog tekst å dalska – enn. Bar aingelska, franska, gälisk og nod språk til.
//www.youtube.com/watch?v=k23_MMdxzW0&feature=youtu.be
Björn Rehnström
Italienske Alex vill prata med älvdalingar på Skype
I de italienska bergen mitt mellan Milano och Venedig ligger en liten kommun som heter Marano di Valpolicella. Där bor en man som gärna vill få kontakt med en person som vill prata älvdalska med honom.
Skulle du kunna tänka dig att ha kontakt med denne mycket språkintresserade man och lära honom älvdalska ord och meningar, så kommer han att bli mycket lycklig.
Alex Abbate heter denna italienare som har kommit att bli så intresserad av det älvdalska språket att han läst den kurs som Yair Sapir och Gunnar Nyström har lagt ut på nätet. Men nu vill han ha direkt kontakt med älvdalskan.
Alex är mycket intresserad av språk:
– Jag talar, engelska, tyska, danska, norska och svenska och jag har viss kunskap i och om isländska, finska och estninska, berätttar han.
– Jag talar, engelska, tyska, danska, norska och svenska och jag har viss kunskap i och om isländska, finska och estninska, berätttar han.
Alex Abbate är också intresserad av urgermanska, och urnordiska språk och när han 2004 var i Grövelsjön på fjällvandring fick han höra talas om älvdalska.
– Jag är inte bara intresserad av att lära mig moderna eller gamla germanska språk utan också att förstå sambandet mellan dessa språk och jämföra sambanden mellan de olika språken, till exempelk mellan älvdalska och urnordiska och hur språk utvecklas, berättar han.
– Kursen på nätet gav mig bra grundläggande kunskaper i hur älvdalska fungerar, men nu skulle jag behöva lära mig många nya ord och vanliga språkuttryck.
– Därför hoppas jag att det finns någon älvdalsktalande person som skulle vilja ta sig tid att prata med mig över Skype. Eftersom jag jobbar mycket passar fredag och lördag eftermiddag/kväll bäst för mig.
Skulle du vara intresserad av att hjälpa honom att lära sig lite mer älvdalska så kan du kontakta honom på facebook eller via Skype på hans Skypekonto med namnet alex.abbate5
– Jag hoppas verkligen att någon vill hjälpa mig, säger en förhoppningsfull Alex Abbate i Marano di Valpolicella i Italien.
Björn Rehnström
Under wiku 1-5 aprill add fritis i Ruot övdalska sos tema iel wiku. Emil Eriksson frą̊ prudjekter Wilum & Bellum elser ą̊ dar flier daer.
